Häromdagen pratade jag med en av mina bästa vänner. Hon hade dåliga erfarenheter av finska romer. För några årtionden sedan hade hon på bästa sätt försökt hjälpa en finsk-romsk familj och blivit utnyttjad. Sedan dess hade hon svårt att lita på alla som kallade sig finska romer. I dagsläget, har inget hjälpt hennes aversion mot finska romer. Jag kunde bara beklaga hennes dåliga erfarenheter, och det fanns inga argument som bet mot den aversion som hon kände mot dem som grupp. I övrigt är hon inte på något sätt emot invandrare, men just fördomar mot finska romer har bitit sig fast hos henne. Det är inte lätt att vända en åsikt som rotat sig fast under så många år, som i fallet med min väninna. För att komma till rätta med det, om man nu så vill, krävs att man får förmånen att lära känna någon som kan motbevisa eventuella fördomar mot ett helt folkslag.
I takt med att vi svenskar blir fler, och allt fler flyttar hit, blir integrationen allt viktigare. De som kommer hit, bör få en fot in i det svenska samhället. För alla är det viktigt att de nyinflyttade integreras, oberoende vad vi tycker om dem. För att de inte ska belasta övriga samhället, är det av största vikt att de får jobb, kan försörja sig själva och lära sig språket. Gör de inte det, blir belastningen så mycket högre för resten av befolkningen. Dessutom kan bristen på integration bidra till alienation och en känsla av utanförskap, som i sig kan leda till personligt lidande. Att inte känna sig införlivad i det samhälle som lever i kan leda till personliga bekymmer. För att motverka det bör vi alla försöka hjälpas åt att de som nu bor här kommer in och blir en aktiv del i det svenska samhället. Ett bra sådant initiativ är Toleransprojektet, som syftar till att de som bor här med annat ursprung än svenskt, ska integreras. Det finns andra initiativ och alla sådana är välkomna. Tänk tanken du med, och engagera dig! För allas skull.